
En sån här dumpade ner i postlådan, skulle nog ha villat ha en vit, får nu se om jag kommer att använda den här eller om jag bara blir störd på den:D Men kostade bara 5e, från Kina så..:)

heppiiz

Tintti (Funkel Diamant), min fjärde hoitoheppa. 9 år nu, 5 när jag började sköta den, men beter sig nog ennu som en vauva :) (Stallets värdefullaste häst heheheh :) )

Ruu (Dacapo), min tredje hoitsu. Vanha ja viisas, men energi har den alltid så det räcker:D Och så äter den allting som kommer i dens väg, var det sen en morot eller ett täcke

Frodo (Rofus), har alltid varit och kommer alltid att vara min favorit. Jag började sköta den när den kom till vårt stall 2007, sen dess har den alltid varit den finaste hästen jag vet, jag red den nästan varje gång och på stallet var vi alltid Tette ja Frodo. När den fick någåt fel i benet och var sjukledig skötte jag den och gick på promenader och red den försiktigt tills den blev frisk. Jag började tävla med den, det gick verkligen inte så bra i början, den pukitti och for iväg som en raket och lydde inte alls. Många sa att jag var helt galen som bara fortsatte att träna med den, så många hade flugit från dens rygg när de försökt hoppa med den, och de hade sett hur den uppförde sej under tävlingar, pukitti och hoppade åt sidan av minsta lilla ljud eller rörelse. Men jag var envis, ville fortsätta, och jag var den enda som hölls på dens rygg när den började pajasa sej, så jag fortsatte. Så tillslut efter över två års träning vann vi tillsist en clear-round rosett. Vi fortsatte, det gick bätter och bättre, och slutade med en andra plats rosett. Då var jag nog så stolt över min häst som en ryttare bara kan vara. Det är nog den bästa känslan som finns när man är ute på banan, man känner hur hästen vill fara framåt och komma över hindrena, och man låter den galoppera och man kommer perfekt till alla hinder och tillslut i mål och ingenting har fallit och hästen ivrig att forsätta och man skulle inte alls villa sluta ochoch..:D Jag kommer så bra ihåg den gången och känslan ännu också, jag var såå lycklig. Men joo, måste sluta sköta Frodo efter 4 år? Hade inte mera tid eftersom jag hade börjat sköta Inez, och lite senare Ruu. De var privathästar och behövde mera tid. Men jag fortsatte ändå rida Frodo på typ varje timme, och den kommer ännu också ihåg att jag har namin i min ficka:) Älskar den här hästen såå mycket från hela mitt hjärta<3

<3
Ojj det blev visst en lite längre historia än jag planerade, men nåjoo ei voi mitää:) Nu vet ni iaf största delen av mitt heppaliv i Sökö :) Inez är nu föresten pensionerad, hon är inte kvar i stallet, men nog måste jag vel sätta en bild på henne också:) Perus tammamamma var hon, den säkraste och lugnaste hästen som finns.

Iines
Jaag och Frups-->
Frodo hade just kommit till Sökö och jag hade börjat sköta den.. uuh va man va god på den tiden x)

ööh hundra år sen..? :D
vappuratsastus vuonna nakki ja muusi

en av de första tävlingarna, snabbt gick det framåt :D


dom här tävlingarna slutade inte så bra.. den var så nervös så kunde inte alls koncentrera sig






andra plats!!


jäätte länge sen..
my love


våra sista tävlingar före jag slutade rida




parhaista parhain!

heppatyttö♥♥
VastaaPoistakivoga bilder!:) Du måst no komma nångång me o titta på min gulle!
ei herrajumala meinasin alkaa kyynelehtii ku tää oli niin ihana postaus !! ootte frodon kans niin ihana pari niin yritä miettii viel jos pystyisit jatkaa :)) pus på hästen <3
VastaaPoistaTack krista o joo de måst ja verkligen!!:) ja steffi et oo ainoo kaikki muistot vaa tuli mielee, ikävä sitä muulia:( mut joo pitää kyl yrittää keksii jotain:))
VastaaPoista